Positivt tänkande.

Jag är född och uppvuxen pessimist, tillika kvasi-nihlist: ”Allt är skit, har alltid varit skit och kommer att bli skit och dessutom är allting meningslöst.”

Jag har försökt att stå emot det här i omgångar i mitt liv, men har alltid kommit fram till slutsatsen: ”Jag kan inte lura mig själv.” – Jag var alltså fast övertygad om att allting verkligen är meningslöst skit. Det här uttalandet har alltid uttryckts med humor från mitt hål, vilket verkar ha gjort att folk ändå kunnat stå ut med mig.

Dessvärre är jag ganska filosofikt lagd av mig, vilket innebar att jag till slut kom fram till att universum var helt tomt, kallt och utan syfte. Döden var oifrånkomlig och dess följd mindre än mörker. Att icke-existera skrämde livet ur mig. Jag hade redan lyckats dra på mig panik ångest-attacker, och den här nyfunna dödsångesten gjorde inte saken bättre.

Men sen blev jag kristen. Och det medförde sig ju en fullständig revidering av dessa tankar. Dock  bör det påpekas redan nu att jag är långt ifrån färdig!

Av någon outgrundlig anledning kom jag tidigt i mitt kristna liv i kontakt med det som kallas för ”New-age” jag utvecklade en stark passion emot denna livsåskådning. Inom New-age och många andra livsåskådningar ägnar man sig åt något som kan kallas för ”positivt tänkande”. Om jag är rätt informerad så är det också det ”The Secret” handlar om.  Min uppfattning av detta är att man på ett mänskligt sätt söker kraft inom sig själv och genom att sända ut tankar till universum skapar man en händelsekedja som leder till att man uppnår det man önskar, vad det än kan vara.

Som kristen reagerade jag ganska starkt mot detta eftersom jag hade fått uppleva Guds nåd och hans ingripande i mitt liv. Han kunde göra saker för mig som jag absolut inte kunde förmå av mig själv. Och då blir det något provocerande att höra om sådana livsåskådningar som helt kapar Gud ur bilden. Och på ett sätt så gör man sig själv till gud, man är helt oberoende av den sanne Guden. – Så är det inte tänkt att vara enligt en kristen världsbild och avgudadyrkan är en svår synd.

Så jag skrotade idéen om att tänka positivt.

Det finns också en del psykologiska tankar som hävdar att en person som är optimist mår generellt bättre och lyckas generellt bättre än en pessimist – även om det finns sina fördelar med att vara pessimist också (som att kunna förutse katastrofer exempelvis). Det måste jag nog hålla med om är logiskt trots allt. Om jag förväntar mig det bästa utifrån en situation och ser på saken positivt kommer jag förmodligen ”gå miste” om alla de negativa aspekterna, eftersom jag inte fokuserar på dem. Det verkar också troligt att en optimist har en positivare självbild, vilket innebär att personen i fråga tror på sig själv – vilket är startpunkten för allt presterande.

Även om min korta visit i psykologi ämnet på gymnasienivå smälte mig något för positivt tänkande så var jag ändå inte helt övertygad. Än en gång så kändes det som om man klippte bort Gud ur ekvationen. Jag är inte villig att göra det.

Men så gjorde jag en enorm upptäckt.

Bibeln tar upp på många ställen hur en kristen bör tänka!

Nu handlar det inte längre om att tänka positivt, utan istället att tänka på det som Gud tänker om mig. Och det bästa är att han är en del av det. Inte nog med att det är hans tankar utan det är också han som ger kraften till att tänka rätt. Eller tänka Bibliskt, eller Guds tankar, eller vad man nu vill kalla det. Det här är bortom positivt tänkande i ovan gedda definitioner. Nu handlar det om att ta till sig av Gud sanningar och tro på dem.

 

Fyll dina tankar med Guds tankar.

 

Först och främst gäller det för oss att förstå att Gud vill ha en personlig relation med oss, var och en. Jag är personligen övertygad om att Bibeln är Guds ord, vilket gör saken väldigt mycket lättare. Som jag ser det är det väldigt tydligt att Gud vill ha med sin skapelse att göra, Gud är en personlig Gud som vill ha personlig kontakt med skapelsen. Det finns mycket mer att säga på den punkten, men jag tycker det är viktigt att nämna detta innan man går in på andra ämnen. Huvudsyftet är att lära känna Gud för den han verkligen är. Johannesevangeliet 17:3:  ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.

”Vad hjärtat är fullt av talar munnen” sa Jesus. Ibland tror jag många av oss som är i kristenheten försöker tvinga oss till att älska vår nästa. Men först behöver vi lära oss att älska Gud, vilket vi bara kan göra eftersom han har älskat oss först.

1 joh 4:7-10: 7 Mina älskade, låt oss älska varandra, för kärleken kommer från Gud. Var och en som älskar är född av Gud och känner Gud. 8 Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek. 9 Så uppenbarades Guds kärlek till oss : han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. 10 Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. – Märk väl, allting handlar om en relation – detta är väldigt viktigt att förstå.

Vi behöver aktivt välja att tillägna oss Guds ord. Vad jag menar med det är att när vi läser något i Bibeln så måste vi tro att det gäller oss i den här tiden. Vi behöver tro att det gäller mig, nu! En klok man sa en gång ”Vi måste våga att verkligen tro på det vi tror på”, jag tycker det ligger väldigt mycket i det. Guds ord är ämnat att göra något med oss, det är ämnat att förvandla oss.

Bibeln själv uppmanar oss gång på gång att ”begrunda” Guds ord (Ps 1 är ett tydligt exempel). Det tyder på att det är något mer i läsandet än att bara flyga igenom sidorna. Jag tycker det verkar som om vi ska stanna upp och låta det sjunka in. Det låter som om vi är ämnade att låta Guds ord ständigt snurra inom oss.

Romarbrevet 8: 5 De som lever efter köttet tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. 6 Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. 7 Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. 8 De som lever i köttet kan inte behaga Gud.

Det är viktigt att förstå att Den Helige Ande är Guds, så att säga ”Uppkoppling”. Utan Anden så försöker vi förgäves att tänka nytt i köttet, men dessa tankar är bara tomhet och bittra försök. Men med Guds Ande har vi all möjlighet att förnyas i sinnet. Romarbrevet tar upp lite längre fram ”Låt er förvandlas av sinnets förnyelse” (12:2)  och i den meningen ligger inte värst mycket prestation. Ändå är det viktigt att förstå Ordspråket ”Som en nerbruten stad utan murar är den man som inte kan styra sitt sinne.” (Ords 25:28) Rommarbrevet lär oss också att vi har en skylldighet att ta död på våra synder – genom Andens kraft

Rom 8:12-13: ”12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår köttsliga natur så att vi ska leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar kommer ni att leva.” 

Så tack och lov är vi inte utlämnade till oss själva i det här. Dock har vi en skyldighet att med Andens hjälp ta död på kroppens gärningar.

Den mest revolutionerande texten för mig i det här är Kolosserbrevet 3:1-3:

 1 Om ni nu har uppstått med Kristus, sök då det som är där ovan, där Kristus sitter på Guds högra sida. 2 Tänk på det som är där ovan, inte på det som är på jorden. 3 Ni har ju dött, och ert liv är dolt med Kristus i Gud.”

En tydlig uppmaning om vart mina tankar som kristen ska vara! Vi har förstått att det handlar om en relation, vi har också förstått att vi är beroende av Guds kraft, men vi måste också ta klivet ut ur båten och nyttja det vi har fått del av. En engelsk översättning utrycker vers två ”Set your mind on the things above”. Ställ in sinnet på det som är ovan.

Jag hörde talas om en tant som fick frågan om hur hon mådde, varpå hon sa ”Vänta ett slag så ska jag se efter” så tog hon fram sin Bibel, slog upp psalm 23 och läste ”Herren är min herde, mig skall intet fattas” och kom till slutsatsen att det var mycket bra med henne den där dagen. Det här illustrerar väldigt tydligt hur vår attityd bör vara. Vi bör inte se till oss själva först, utan Gud. Vad säger Gud om mig? Vad tänker han om mig?

För att få reda på det måste vi läsa Guds ord och samtala med honom.

Psalm 1:

1 Salig är den som inte följer de gudlösas råd,som inte går in på syndares vägoch sitter bland föraktare,2 utan har sin glädjei Herrens undervisning och begrundar hans ordbåde dag och natt.3 Han är som ett träd,planterat vid vattenbäckar,som bär sin frukt i rätt tidoch vars löv inte vissnar.Och allt han gör, det lyckas väl.”

Personligen behöver jag påminnas ofta, dagligen, var timme. ”Gud älskar mig, jag är frälst av nåd genom tro, jag är utvald, Jesus är MIN Herde han kommer ta hand om mig.” Jag försöker ta till mig av det han säger i sitt ord och det kräver på något sätt att jag låter dom där orden snurra i huvudet på mig, om och om igen – tills jag förstår att det verkligen är sant.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>