Syftet med den lilla gruppen.

I tider av förföljelse så är det väldigt vanligt att kristna som vill träffas måste gömma sig, och det verkar vara ganska vanligt att man gör det i mindre konstellationer. Även om det så klart förekommer mass-samlingar även då. Många vittnar också om att väckelser bryter fram i dessa förföljelser.

Som jag läser Nya testamentet var det även så de första församlingarna möttes. Man möttes i hemmen, och jag tror inte det var värst många som hade hem som rymde hundratals personer. Man vet också att man använde synagogor som mötesplatser – om jag är rättinformerad så var dock dessa synagogor som utbyggda vardagsrum av olika storlek. Säkerligen fanns det sådana som var rätt stora också.

Det är på sin plats med att definera vad ”kyrka” är för något när man pratar om det här ämnet. Den enklaste definitionen jag känner till av ”kyrka” är vad Jesus i Matt 18:20: ”Där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem.”

Ordet kyrka förekommer inte så ofta i moderna översättningar av bibeln. Utan ordet ”församling” används istället. Jag gjorde en sökning i bibel 2000 och folkbibeln 2015 på nätet.[1][2] Folkbibeln 15 har inga sökresultat på det ordet ”kyrka” och Bibel 2000 har med ordet kyrka endast en gång och det är i Matt 16:18. Lägger man till ett tappert n, och söker på kyrkaN i bestämd form istället så finns i Bibel 2000 nu 11 sökresultat, medan folkbibeln fortfarande har 0.

I Bibel 2000 nämns det i Matt 16:18, Apg 9:31, Ef 1:22, 3:21, 5:24,25,27,29,32, kol 1:18, 1:24. I samtliga tillfällen är det grekiska ordet ἐκκλησία (Ekklesia) som används. Ordet Ekklesia används hela 115 gånger för Chruch i KJV och 3 gånger för Assembly. Ordet är en sammansättning av två andra ord ἐκ (Ek) och καλέω (Kaleo). Ek betyder förenklat ut, och kaleo kallad (Dock stämmer inte riktigt gramatiken, men låt oss inte gå in på det…) så sammantaget betyder det Utkallad.

Enligt strongs definition betyder ἐκκλησία”Assembly” (församling) eller ”Church”. Enligt Thayers lexicon betyder ἐκκλησία ”Called out” Utkallade ”Assembly” (församling) och används som ”En folksamling.”[3]

När vi i vardagligt tal i Sverige säger ”kyrka” så syftar vi till en byggnad där religiösa har möten. Litar man på emytologin från wiki och etymonline så har ordet sin grund i grekiskans κυριακός som enligt wiki betyder ”Tillhörande herren” och etymonline ”Of the Lord” men som också lägger till informationen ”Användes för att benämna byggnaden som kristna tillbad i.” Och härifrån kan vi förstå vartifrån vi fått ordet ”Guds hus” som det ibland förekommer att man kallar kyrkobyggnaden.[4][5]

Detta är något som jag tycker vi ska sluta med. Nog för att Gud tekniskt sett äger alla hus som nånsin har existerat så är Gud själv väldigt tydlig: ”Den Högste bor dock inte i hus som är byggda av människohand.” (Apg 7:48) Fler exempel på detta finns i Apg: 17:24, 1 kung 8:27, 2 krön 2:6 och tydligast i 3 sam 7:5ff: ”Så säger Herren : Skulle du bygga mig ett hus att bo i? Jag har inte bott i något hus från den dag då jag förde Israels barn upp ur Egypten, ända till denna dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel. Har jag någonsin, var jag än flyttade omkring med alla Israels barn, talat och sagt så till någon enda inom Israels stammar, någon som jag förordnat till herde för mitt folk Israel: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ?”

Det verkar inte som att Gud är särskilt angelägen att flytta in i något hus. Jag tror det beror på att han har ett mål i sikte, nämligen att få sätta upp sin boning inom oss som tror: ”Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er? Om någon fördärvar Guds tempel ska Gud fördärva honom. Guds tempel är heligt, och det templet är ni” (1 kor 3:16-17).

Om vi då läser Matt 16:18 och tänker oss att det handlar om en församling eller några som är utkallade så säger Jesus ”Och jag säger dig: Du är Petrus, och på denna klippa ska jag bygga min församling (Dom utkallade), och helvetets portar ska inte få makt över den” då börjar versen låta väldigt likt något som Petrus själv tar upp i ett av sina brev:  ”Kom till honom (Jesus), den levande stenen, förkastad av människor men utvald och dyrbar inför Gud.  Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus” (1 pet 2:4-5).

Det är alltså vi som är Guds hus! Det är helt ofattbart för mig, men ack så mycket mer dyrbart än en byggnad där vi träffas några gånger i veckan. Inte för att det är något fel med att träffas i en speciell byggnad – vi vet ju att där två eller tre är samlade är Jesus med oss, oavsett vart det är!

Paulus tar ett liknande grepp längre fram i första korintierbrevet som han gjorde med tanken på att vi är Guds tempel. Han säger ”Vet ni inte att era kroppar är delar i Kristi kropp?” (1 kor 6:15) och ” Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva” (1 kor 6:19). Jag tänker mig därför att det finns en koppling här, kroppen är en liknelse på hur Guds tempel fungerar. Paulus kommer tillbaka till det här i kaptiel 12, han visar där att var och en av oss är en del av Kristi kropp och vi har var och en olika funktioner men alla är lika viktiga och delaktiga. Han tar också upp en del av vad som kallas för andliga gåvor där.

En av dom viktigaste poängerna enligt min mening kommer i 14:26 i samma brev. Det är en följd av allt det som Paulus har skrivit i brevet innan innan. Det är också min huvudpoäng med det här inlägget:

”Hur ska det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge.”

Om vi samlas och är för många på samma plats så kan vi inte uppfylla det här ordet. Personligen tycker jag det här är det starkaste argumentet för smågrupper i hela bibeln. Jesus hade en församling här på jorden medan han levde. När vi säger ”den första församlingen” tänker vi oftast på den i apostlagärningarna, men det är ju egentligen inte den första. Den första var de 12 lärjungarna. Därför tycker jag att 12 bör vara ett lämpligt antal för ett möte. Dock får man nog vara föreberedd på att ett möte kan ta mer än 2 timmar då, eftersom alla måste få bära fram det dom har att ge.

Jag tror att vi som kristna behöver känna att vi har en plats och ett värde i församlingen. Och det har vi ju också! Gud har ett särskillt syfte med var och en av oss (Jer 29:11). Det kan dock vara svårt för oss att hitta den där platsen på söndagarna när vi träffas i stora skaror, det kan vara svårt att känna att vi får ge något där.

Det är bland det häftigaste som finns att få bli använd av Gud och det är ett nöje som han inte bara har reserverat för pastorer/präster och äldste bröder. Vi är alla inbjudna att ta del av äventyret. Det kan se väldigt olika ut, vilket Paulus också verkar förstå i 1 kor 12. En del av charmen är också att få upptäcka sin plats genom att prova sig fram tillsammans med Jesus. Den lilla gruppen kan vara en trygg hemvisit där vi får pröva våra tankar och funderingar. Om vi tillexempel antar att någon har en profetisk gåva men som aldrig har vågat använda den i större sammanhang så skulle det vara väldigt bra för den personen att få öva på att höra vad Gud säger i den lilla gruppen, där man kan känna sig trygg. Där finns det ju också flera som kan höra från Gud som kan bekräfta om personen har hört rätt eller ej.

Den lilla gruppen kan också vara en plats där man får höras. Där man kan få sina behov mötta. Eftersom alla har något att ge och vi bara är 12 stycken så bör det ju resultera i att alla får ta emot något också.

Så den lilla gruppens syfte är att bygga upp Guds tempel – men det templet är byggt av levande stenar och de stenarna är vi.

Sen måste vi också komma ihåg att allt vi gör som Kristna är ämnat att ge Gud ära. Det är inte en intresseklubb som träffas för skojs skull utan Gud har ett specifikt syfte; att helga oss, göra oss hela och förhärliga sitt namn i och igenom oss. Den lilla gruppen, likt den stora gruppen, måste alltid ha sitt fokus på Jesus och hans vilja. ”Låt din vilja ske”!

Som jag har tjatat många gånger om förut: Allting handlar om en peronslig relation med Jesus. I den lilla gruppen får vi dela med oss av vår relation till Jesus med varandra.

Är det då fel att gå i en kyrkbyggnad ett par gånger i veckan? Absolut inte. Det är väl underbart om vi kan samlas många också. Men jag tror att det är bättre att vi börjar se grundpelaren som den lilla gruppen och den stora gruppen som en bonus istället för tvärtom. Personligen är jag dock ett fan av vad man kallar för ”Den två-bevingade cell gruppen” Där den ena vingen är just den lilla gruppen och där den andra vingen är den stora gruppen. Det ger oss en bra balans mellan de båda.

Varje troende kristen är dyrbar, utvald och kallad. Varje kristen har en unik plats och har något att ge. Det vi har att ge kommer från Herren och vår personliga relation med honom. Den lilla gruppen får vara en plats där dom två högsta buden uppfylls: Älska Gud med hela ditt väsen, och din nästa som dig själv. (Matt 22:37-39)

[1] https://www.bibeln.se

[2] https://www.folkbibeln.net

[3] https://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?Strongs=G1577&t=KJV

[4] https://sv.wiktionary.org/wiki/kyrka

[5] http://www.etymonline.com/index.php?term=church

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>